Den tolfte april samlades vi, ett tjugotal medlemmar, för att lyssna på när Mats Wettergren berättade om sina femtio år med fåglar.
Vi samlades i föreläsningssalen på Naturhistoriska Museet och mötet började med föreläsningen.
(Bilden borttagen på Mats begäran)
Mats Wettergren kommer ursprungligen från Stockholm och har haft nästan alla sorters fåglar, ifrån pingviner till kolibrier och till tranor. Han har skrivit en bok om sina minnen och erfarenheter men inget bokförlag vill ge ut den. Böcker om burfåglar är för kontroversiellt idag. Dock har han bestämt sig för att ge ut den på eget förlag.
Som smågrabb brukade han ge sig ut i staden och med spårvagnarnas hjälp besöka olika zooaffärer runt om i de olika stadsdelarna. De första fåglarna han fick var ett par undulater. Detta var 1964. De blev snabbt fler.
Han bytte till sig några rosenhuvade dvärgpapegojor som också snart blev fler, han köpte några frukt- och insektsätare och så var cirkusen igång.
En panamaamazonpapegoja var den första stora papegoja han ägde och den blev hans bästa vän. Den var frisläppt i hans pojkrum.
Han försökte köpa en kölnäbbad tukan 1967 men hans föräldrar satte stopp för det; det fanns inte plats för fler fåglar.
Han gick med i Stockholms Burfågelförening och deltog i deras årliga utställningar i flera år.
Sedan började han resa runt i världen och besöka olika fågelparker och utställningar bl.a. Birdland i Cotswolds i England.
Han levde nu i två rum och kök på Birger Jarlsgatan i Stockholm. Denna lägenhet blev fullproppad med fågelburar. I dessa höll Mats olika dvärgpapegojor, praktfinkar, praktpapegojor och fladdermuspapegojor.
Han reste till Barbados och besökte en vän som födde upp S:t Vincentamazoner, en mycket ovanlig raritet i fågelvärlden.
1981 flyttade han till Skåne. Direkt vid ankomsten påbörjades byggandet av fågelvoljärer, innan flyttkartongerna packades upp. Det blev ett parakithus och praktfinkar hölls i källaren.
Nya resor, både i och utanför Europa, Holland, Belgien och Nordamerika – San Diego.
Sedan kom idén att göra fågelhobbyn till sitt yrke, så Norrvikens Fågelpark i Båstad öppnades. Där fanns näshornsfåglar, svarta svanar, sekreterarfåglar, krontranor och flamingor. Dessutom olika parakiter, aror, loris och andra papegojor samt turakoer och starar.
Den första stora papegojkongressen var 1986 på Loro Parque. Där fick man se bl.a. spixaror och andra sällsynta fåglar.
Klimatet där inspirerade Mats att öppna en fågelpark på Madeira. Han och Anna Lena(frun) tog med sig fåglarna och flyttade dit. Där vidtog ett jättearbete med att bygga en fågelpark och bemästra byråkratin. Till slut öppnades fågelparken och kunde visa upp bl.a. olika sorters kakaduor, amazoner, parakiter, aror, vitbukspapegojor, svanar och tranor.
Till slut blev det för mycket jobb och familjen flyttade hem till Skåne igen.
Sedan dess är fåglarna en hobby och favoriterna är gouldsamadiner, med olika mutationer.
Efter denna fantastiska genomgång av ett livsöde, som nog får anses som speciellt, gick vi ner en trappa och fikade. Annika och Rita hade som vanligt trollat fram kaffe och hembakat. Tack för det.
Lite information fick vi också. SF har kallat till möte i maj och någon eller några från styrelsen kommer att åka.
Rapporter från tamfågelgruppen var att en friflygning har hållits och då var temat sjukdomar. Om en vecka, den 19 april, blir nästa. Då kommer Hobbe från Leksaksholken.
Undulatgruppen har också hållit ett möte, hos Anna Porali den 21 mars och temat var häckning. Nästa möte är hos Leif Ljungqvist den 23 maj. Temat blir foder och vitaminer.
Nästa uppfödarmöte är hos Hans ”Elvis” Bernehag den 14 maj.
Nästa medlemsmöte är i Borås, 10 maj, på 4H-gården.
På återseende då, Maria
Björg med ny kompis